Lyran har just nu utlyst en tematrio om vilka tre tidigare Augustprisvinnare vi bäst tycker om eller vill läsa! Jag får nog skämmas lite och erkänna att jag inte har läst alltför många vinnarböcker genom åren (totalt fem stycken!). Jag har nog alltid skytt prishysterier lite: att läsa en bok bara för att den har vunnit ett pris istället för att välja själv från början. Man får ju ta del av dem på så många sätt genom andra läsare och media att man redan i förväg tröttnar lite också. Däremot finns det faktiskt många böcker i listan jag skulle vilja läsa så här i efterhand. Ser man exempelvis på vinnarna i skönlitteraturklassen verkar juryn ha gillat relationsromaner och socialrealistiska uppväxtskildringar mycket, vilket jag också brukar tycka är intressant. Bland årets nomineringar hade jag dock bara hört talas om Lacrimosa, Pojkarna och Cirkeln, och jag har endast läst den senare.
Här kommer i alla fall min lista över Augustprisvinnare jag har läst eller vill läsa:
1. Sanning eller konsekvens av Annika Thor (vinnare i barn- och ungdomsboksklassen 1997)
En av mina absoluta favoritböcker från min barndom som jag har läst om många gånger. Jag älskar berättarstilen, hur levande karaktärerna känns och hur verkligt deras tankeliv ter sig. De har inget av det där ”modernt coola” som många huvudpersoner har i dagens ungdomslitteratur – att de känns så overkligt vuxna och ”alternativa” i sitt tänkande och agerande trots låg ålder. Sanning eller konsekvens är naturlig, helt enkelt, och eftersom jag var i samma ålder som karaktärerna när jag läste boken första gången var igenkänningsfaktorn hög. Själva storyn är ju annars ganska vanligt förekommande i litteratur och på film: mobbning i skolmiljö och en person som hamnar i kläm mellan två sidor för att hon både vill följa sitt samvete och vara med i det tuffa gänget. Men ja… Jag älskar den här boken, som även fick mig att läsa fler bra böcker av Annika Thor, exempelvis En ö i havet-serien.
2. Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren (vinnare i skönlitteratursklassen 2002)
Det här är en bok jag har haft ståendes i bokhyllan i åratal, men som jag aldrig kommit mig för att läsa. Jag förstår dock inte varför, eftersom den verkar vara i min smak: en historisk roman med lite bisarra inslag. Hercule är en vanställd och döv dvärg som lever under 1800-talet. Han har fått en makalös gåva, nämligen den att kunna läsa andras tankar. Man får sedan följa Hercule i allt från bordeller till Vatikanen samtidigt som han drivs av kärleken till Henriette – en flicka som föddes samma natt och på samma bordell somhans själv i Königsberg. Jag får lite Victor Hugo-feelings av denna bok och kanske även lite Pär Lagerkvist, men det har väl bara med själva huvudpersonen att göra. Resten av romanen kanske är helt annorlunda. Någon som läst?
3. Vinterviken av Mats Wahl (vinnare i barn- och ungdomsboksklassen 1993)
Jag läste den här boken i de yngre tonåren (och troligtvis efter att ha sett filmen), så jag hade alla förutsättningar för att tycka om Vinterviken redan från början. Det som tjusade var det moderna Romeo och Julia-temat i ett 90-talets Stockholm. Jag är en känslosam läsare som ofta knyter an till nostalgiska upplevelser som boken framkallar hos mig och det tycker jag att Vinterviken gör. Karaktärerna var trots det ganska så välanvända temat inte statiska, utan exempelvis John-John visade på såväl ”förortshårdhet” som konstnärlig känslighet i och med viljan att bli skådespelare, talangen för lyrik osv. Att den sedan var mycket spännande med John-John och Elisabeths hemliga och omöjliga romans gjorde ju inte saken sämre för en tonårstjej.
