En utmaning i snuvighetens land

Sedan i tisdags har jag legat nedbäddad med 39 graders feber och en huvudvärk som gjort att jag knappt har kunnat hålla ögonen öppna. Det har därför varken lästs eller bloggats någonting, utan tiden har fördrivits med att zappa mellan Animal Planet och TV4 Fakta samtidigt som det enda födointaget har varit Alvedon, vaniljglass och honungsvatten. Idag har jag dock börjat se ljuset i tunneln och känner mig något bättre. Dessutom såg jag att jag hade fått en utmaning från Matilda, nämligen att svara på bokfrågorna nedan. Detta verkar vara en lagom start på bloggandet igen.

1. Vem hoppas du ska få Nobelpriset i år?
Jag är nog inte så insatt i de moderna författare som Akademien räknar som ”finförfattare”, så jag passar på den frågan.
2. Vad ska du läsa i sommar?
Massor! Särskilt tjockare böcker från Projekt Kill Hyllvärmare.
3. Har du några tips på böcker om Nordkorea till mig? I så fall vilka?
Inget att avundas: vardagsliv i Nordkorea av Barbara Demick är en bok jag själv skulle vilja läsa.
4. Vilken årstid är den bästa årstiden för läsning?
Sett till antalet lästa böcker säger jag sommaren. Annars tycker jag att det är mysigast att läsa på hösten.
5. Läser du om dina gamla favoritböcker?
Jag gjorde det när jag var yngre, då det inte var så lätt att få tag i nya böcker som det är idag. Men nu för tiden försöker jag läsa nytt så mycket jag kan, då jag känner att jag missar för många pärlor annars.
6. Från vilken del av världen läser du flest böcker?
Det blir mest från västvärlden: Storbritannien, USA och Sverige.
7. Hur väljer du vilka böcker du ska läsa?
Jag brukar få många bra tips från bokbloggar och går mycket efter genre och handling. Jag gillar klassiker samt draman i äldre miljöer. Sedan ska språket vara bra med.
8. Hur tycker du att ett bra skolbibliotek ska vara?
De ska köpa in nya böcker regelbundet och rensa ibland. Det finns inget värre än skolbibliotek som endast består av Stora kaninboken från 1984 eller liknande. Bra är även om biblioteket är bemannat ibland och att man erbjuder läs- och skrivaktiviteter, till exempel att bibliotekarien kan ge info om hur man söker litteratur och använder sig av referenser i skolarbeten.
9. Finns det någon plats du blivit sugen på att åka till efter att ha läst en bok som utspelar sig där?
När jag hade min Sagan om Ringen-period i högstadiet ville jag flytta till Fylke. Jag var som yngre även sugen på att åka med Jim och Huckleberry på deras flotte på Mississippi-floden samt att gå på samma internatskola i London som miss Sarah Crewe.
10. Hur tycker du att man ska göra för att få barn och ungdomar som inte läser att börja läsa?
Låt dem välja böcker själva som är spännande. Det finns inget rätt eller fel, bara man börjar läsa något som bara flyter på och tränar upp läsförmågan.
11. Vad läser du när du har feber?
Inget. Jag ligger i koma och kvider när jag har feber. På sin höjd orkar jag se på TV.

Jag ska även hitta på elva egna frågor och utmana elva andra bloggare. Här kommer mina frågor:
1. Finns det någon bokkaraktär som du skulle vilja vara?
2. Vilken är den bästa klassikern?
3. Vilken av de författare som har fått Nobelpriset genom tiderna är din favorit?
4. Har du någon fobi?
5. Vilken filmatisering av en bok är den bästa enligt dig?
6. Har du något nostalgiskt bokminne?
7. Vilken tv-kanal tittar du mest på?
8. Vilken är din favoritplats i en bok?
9. Sämsta boken du läst hittills i år är..?
10. Bästa boken du läst hittills i år är..?
11. Brukar du lyssna på musik när du läser? I så fall, vilken sorts musik?

Dessa bloggare utmanar jag:
Abibliofobi
Boken är tankens barn
Eli läser och skriver
Boktradition
Bokblomma
Mias bokhylla
I Elinas hylla
Matildas läshörna
Beroende av böcker
Vargnatts bokhylla
Elinas bokliv

Read Full Post »

Ett kärt återseende (anglofilinörderi)

En av mina absoluta favoritfilmer är BBC:s version av Jane Austens Pride and Prejudice från 1995. Ni vet, den i vilken en mycket passande Colin Firth spelar Mr Darcy.  Filmen som är en triljon gånger bättre än den nyare versionen med Keira Knightly och i vilken den berömda scenen, där Mr Darcy plötsligt kommer uppdykandes ur sjön framför det ståtliga huset, utspelar sig. Något som även författaren Dan Rhodes har parodierat på sin blogg.

För att komma till saken såg jag en trailer till en annan brittisk film som släpps på DVD nästa vecka, nämligen skräckisen The Awakening. Den utspelar sig på 20-talet och följer en skeptisk spökjägares (Rebecca Hall) jakt efter otäcka väsen på en internatskola. Och gissa vilket hus som står modell för detta skräckens näste? Jo, Pemberley, of course! Eller Lyme Park, som det heter på riktigt.

Filmen verkar för övrigt både snygg och läskig, så det blir till att hyra den snarast. Det blir lite konstigt att tänka sig Pemberley, som jag alltid har förknippat med romantik, som ett spökhus. Men det funkar säkert.

Read Full Post »

”Det borde finnas regler” av Lina Arvidsson

Mia och Mirjam går i åttan och bor i en håla någonstans i Sverige. De kan knappt bärga sig tills de får börja på det coola estetgymnasiet i stan där alla snygga, kulturella och alternativa människor går. För det värsta som finns är ju att vara ”vanlig”. Samtidigt har Mirjam ihop det med en fyrtioårig man vid namn Per, som hon är upp över öronen förälskad i. Hon inser inte att hon blir utnyttjad, vilket retar Mia och den intellektuelle vännen Karl. Mia är i hemlighet lite avundssjuk på Mirjams utseende och öppna och kaxiga sätt. Själv känner hon sig mest ful och osäker på det mesta. Men en dag träffar hon den coole musikerkillen Vlad på en fest. Och sedan bestämmer sig hon och Karl för att börja spionera på Per för att sätta dit honom.

Det borde finnas regler är en väldigt varm och samtidigt rolig roman om hur det är att vara ung. Trovärdigheten är hög – det känns som att Mia och Mirjam finns på riktigt någonstans därute och att jag precis har smygläst kött-och-blod-Mias egen dagbok. Detta gäller främst språket och tankarna, som ofta blir extremt roliga. Jag skrattade rakt ut flera gånger åt Mias obarmhärtiga funderingar. Visst är det lite fjortis – Mia är självkritisk till tusen samtidigt som hon föraktar i princip varenda människa i sin närhet som inte uppfyller hennes ideal på vad som är rätt. Och det är dessa träffsäkra ögonblicksskildringar som gör det så kul. I många lägen känns det som att Arvidsson driver lite med tonårsmentaliteten, fast på ett kärleksfullt sätt. Man minns hur jobbigt det var att vara fjorton år, men även hur galet och roligt det var. Detta trots att min ungdoms Leonardo och Titanic i boken har förbytts till dagens Robert och Twilight.

Rent motivmässigt är det annars en helt vanlig ungdomsroman. Med finns osäkerheten, killproblem, kroppsfixeringen, de ”jobbiga” vuxna, ”skolan suger”, viljan att tillhöra en viss gruppering osv. Det som för mig gör boken så speciell är dock hur den där tonårsvardagen blandas med svårare ämnen. Till exempel att Mia och Mirjam i all sin tuffhet kan tröttna på vuxenvärldens komplicitet och ansvar, falla i regression och återgå till att leka med sina Barbie-dockor. Eller beskrivningarna av trasiga familjer, alkoholism, vuxna som sviker och utnyttjar barn…

På ytan händer det egentligen inte så mycket om man jämför med fantasy-storsäljarna. Men ändå är den så himla beroendeframkallande (jag sträckläste hela på en dag) och spännande, eftersom allt är så väl utarbetat. Det symboliserar en bra bok för mig – hoppas att Lina Arvidsson ger ut fler!

Tack till Dagens bok och till Gilla Böcker för att jag fick vinna och läsa denna bok!

Arvidsson, Lina (2012). Det borde finnas regler. Stockholm: Gilla Böcker.

Read Full Post »

”Skuggsida” av Belinda Bauer

I Skuggsida får vi återvända till samma lilla engelska by som i Bauers succédebut Mörk jord. Exmoorheden är åter skådeplatsen med ett lilagrönt hav av ljung, böljande kullar, pittoreska stugor och ett begränsat antal originella invånare.

Huvudpersonen i Shipcott är denna gång den unge polisen Jonas Holly. Han lever i ständig skräck för att den MS-sjuka hustrun än en gång ska försöka ta livet av sig samtidigt som han försöker sköta sitt arbeta i de sömniga byarna på heden. Men plötligt inträffar ett mord på den helförlamade damen Margaret Priddy, som kvävts med sin egen kudde. Och detta är bara början på en rad ”barmhärtighetsmord” som kommer att skaka om rejält i den lilla byn. Jonas vill så gärna ta fast den skyldige, men tvingas att lämna över fallen till en grupp kriminalare från storstaden. På samma gång verkar mördaren hålla koll på Jonas och anklagar honom för att inte sköta sitt jobb, vilket stressar upp honom rejält.

Denna roman är till skillnad från Mörk jord en mer renodlad pusseldeckare med mordgåta, poliskonstapel, en rad möjliga förövare som läsaren ska försöka gissa fram och ett fartfyllt slut där alla lösa trådar knyts ihop. Egentligen är det en genre jag aldrig läser, eftersom jag tycker att de flesta deckare är så tråkigt opersonliga. Men med tanke på att jag älskade Mörk jord hade jag skyhöga förväntningar på Skuggsida. Och även om Bauer skriver bra drar valet av genre ner boken för mig – den är inte alls lika bra som debuten. Eftersom det är samma by som skildras (ett kärt återseende är Steven Lamb – nu sexton år och tidningsbud) blir Morden i Midsomer-vibbarna väldigt starka. Hur många kan egentligen mördas i det där lilla samhället allt som allt? Fastän Bauer kör med samma ”trick” med handskrivna lappar från förövare till offer blir det inte lika spännande som sist. Det är ju en deckare, så man vet ju redan från början att det kommer att inträffa some killing.

Samtidigt, jämfört med många andra dussindeckare, gillar jag karaktärerna och framförallt de mysrysiga miljöerna. Bauer lyckas få till psykologiskt trovärdiga skildringar och gör alla sina karaktärer levande och personliga. Inga torra Cluedo-spelpjäser här inte. Förutom deckaringredienserna får Bauer också med dramatiken precis som i Mörk jord. Och allt detta i ultrabrittisk stil. Man bara väntar på att Wallace och Gromit ska dyka upp någonstans letandes efter cheese and crackers. I framtida böcker hoppas jag att Bauer dock kan släppa det traditionella deckartemat – hon skriver så pass bra och innerligt att det inte behövs klassiska polisutredningar och mord för att det ska bli spännande.

Stort tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Bauer, Belinda (2011). Skuggsida. Stockholm: Modernista, 2012.

Read Full Post »

Pet with old school bokpaket

Tack till alla bloggare som har varit med i utmaningen Pets with Books och förevigat sina sötnosar och böcker på bild! Det har varit mycket ögongodis att titta på, så keep’em coming, vetja. Jag kom på att jag själv aldrig bidrog med någon bild, så här kommer en på Caline (som alltid ser djupt deprimerad ut när kameran åker fram) och värsta snygga bokpaketet från Gilla Böcker. Det innehöll Lina Arvidssons debutroman Det borde finnas regler, som jag vann i Dagens Boks tävling för ett tag sedan. Tack till er alla – jag har länge sett fram emot att få läsa den! Och jag säger det igen: visst är det ett fint paket? Jag älskar brunt omslagspapper med snöre och etikett som man hade på den gamla goda tiden. Det får mig alltid att tänka på Karl-Bertil Jonsson julklappar.

Read Full Post »

”Att föda ett barn” av Kristina Sandberg

Året är 1938 i Örnsköldsvik. Den knappt 20-åriga Maj kommer från Östersund och har precis flytt från ett olyckligt förhållande hemmavid. I sin nya tillvaro bor hon inhyst i ett litet vindsrum hos fru Näsman och arbetar på konditori. Hela tiden tänker hon med vemodig värme på Erik, som gång på gång har lämnat och sårat henne. Genom en väninna lär hon sedan känna den äldre fabrikörssonen Tomas, som hon motvilligt börjar träffa för att glömma Erik. Det hela slutar med att hon gifter sig med honom, på grund av att hon blir med barn, och tvingas in i ett konventionsfyllt och olyckligt äktenskap.

Detta kan klassas som diskbänksrealism, men på en mer förfinad prosa. På ytan beskriver Att föda ett barn den idyll som vi retroälskande loppisspringare febrilt söker efter: då hemmafruarna lagade 95 procent av maten från scratch och serverade kaffe ur blommigt porslin på bordsdukar med broderade prästkragar. Då man äkte rälsbuss till vackra jämtländska sjöar och traditionerna fortfarande styrde. Ändå ligger det en vemodig ton i bokens botten. Maj är fånge i konventionernas fängelse och i sin besatthet av att vara en perfekt hustru, mot och husfru. Hon, som kommer från sämre förhållanden och blivit med barn utomäktenskapligt, vill till varje pris visa sig duglig i den finare familj hon gifter in sig i. Maj är livrädd för smuts och skrubbar både sig själv och lägenheten ideligen. Dessutom tillkommer kraven på att vara snyggt klädd, laga de flådigaste middagarna och bjuda på de godaste småkakorna. Jag kom verkligen att tänka på den duktighetsfälla som många kvinnor fastnar i även idag.

Så vad anser jag om boken? Eftersom det är ett filosofiskt och lite dystert inriktad relationsdrama i äldre miljö borde jag älska den. Tyvärr tycker jag att språket var rätt så jobbigt att läsa på grund av den ”hackiga” interpunktionen, vilket i och för sig säkert är ett medvetet berättartekniskt grepp från Sandbergs sida. Meningen är väl att läsaren ska följa Majs tankar som de kommer (”stream of conscioussness”), vilket dock gör texten svårläst och tung. Särskilt när både presens och imperfekt blandas i samma meningar.

Bäst gillade jag bokens början och slut, då de flesta händelserna inträffar. I mitten blev det lite tjatigt med alla Majs ”måsten” som upprepas sida upp och sida ner: middagar, klädsel, bjuda igen, vad laga?, presenter, äktenskapsproblem, graviditetsproblem… Även om dessa inslag hade infunnit sig i mindre mängd hade läsaren förstått budskapet precis lika väl. Annars tycker jag att det är en tänkvärd berättelse med slående personporträtt och 30-talsmiljöer. Jag såg många likheter med Anna Jörgensdotters roman Bergets döttrar. Att föda ett barn utgör första delen i en planerad trilogi.

Sandberg, Kristina (2010). Att föda ett barn. Stockholm: Norstedts.

Read Full Post »

Utmaning: pets with books

Påsken handlar ju mycket om djur: det är en massa påskharar, hönor, kycklingar och katter på kvastskaft till höger och vänster. Vilket gav mig en idé. Eftersom ett stort antal bokbloggare är djurälskare och gillar att posta bilder på när missarna öppnar bokpaket tänkte jag ”utmana”, eller kanske snarare uppmana, er alla till att föreviga husdjuren i en boksituation på bild. Det kan vara en katt, men även andra arter funkar fint. Lingonhjärta har redan utlovat en ”unboxing with iguana”, så häng på! Väntar du inget bokpaket kan du förslagsvis knäppa en bild på älsklingen tillsammans med boken du läser just nu. Och har du inget eget husdjur kan du låna ett från en vän för att ta bilden, eller varför inte haffa en and i parken (obs: skämt). Endast fantasin sätter gränser, så låt oss drunkna i det vi bokbloggare gillar mest: husdjur och böcker!

Posta gärna en länk till ditt inlägg här, så att vi hittar det. Glad påsk!

Read Full Post »

Se hit alla Downton Abbey-fans (ny serie)!

I skrivande stund är det 100 år sedan fartyget Titanic förliste, vilket SVT uppmärksammar genom att sända den nyproducerade miniserien med (den originella) titeln Titanic. Julian Fellowes, som är skaparen av Downton Abbey, står för manuset och även denna serie speglar hans intresse för det brittiska klassamhället. Serien kommer nämligen att följa såväl besättning som en rad olika passagerare både ur första, andra och tredje klass, och spegla deras perspektiv på resan. Leo och Kate i all välmening (jag har alltid varit ett fan av filmen med stort F), men jag hoppas att denna serie innehåller mindre Hollywood-bombastiskt kärleksfluff och på ett mer ”brittisk-nyktert” sätt visar hur det verkligen var. Spännande blir det hur som helst. Jag hoppas på lika stor dramatik och välgjordhet som i Downton Abbey, även om det troligtvis inte har lagts lika mycket pengar på specialeffekter och rekvisita som i filmen. Läs mer om handlingen och se screeenshots m.m. på SVT:s hemsida här och här.

Miniserien Titanic kommer att sändas i fyra delar med start i SVT 1 den 15 april klockan 21.30.

Read Full Post »